DJURHEMSFÖRBUNDETS STADGAR

§1. Djurhemsförbundet är en ideell intresse- och stödorganisation för seriöst arbetande djurhem med uppgift att ta hand om övergivna smådjur. Djurhemsförbundet verkar för att djurhemmen har en god standard och att djurens ställning i samhället stärks.

§ 2. Djurhemsförbundet utgörs av till denna anslutna djurhem och andra intressenter inom föreningens verksamhetsområde.

§ 3. Djurhemsförbundet leds av ett representantskap som består av stödjande organisationer. Varje organisation äger rätt att i representantskapet representeras av en delegat. Anslutna djurhem äger rätt att representeras i representantskapet av 3 delegater, vilka utses vid de årliga utbildningsdagarna tillika med en valberedning om 3 personer varav en är sammankallande. Ordförande, sekreterare och kassör i Djurhemsförbundet utses av Djurhemsförbundets styrelse.
Representantskapet sammanträder minst en gång årligen. Ordinarie sammanträde skall hållas i mars månad om inte annat beslutas. Kallelse till representantskapsmöte skall vara delegaterna tillhanda 2 veckor före mötet. Fråga om ansvarsfrihet skall behandlas av representantskapet. 

 § 4. Djurhemsförbundets representantskap utser en styrelse som består av högst 9 personer inkl. 2 suppleanter och ordföranden samt revisor och revisorssuppleant på 1 år. Mandattid för styrelseledamot är 2 år. Mandatperioden inom styrelsen fördelas så att ½ av styrelseplatserna kan nyväljas årligen. Kommersiella sponsorer äger ej rätt till styrelseplats.

§ 5. Beslut rörande verksamheten under löpande år fattas av styrelsen. Styrelsen kan utse arbetsgrupper med särskilda arbetsuppgifter inom förbundets verksamhetsområde.

§ 6. Räkenskaperna revideras av revisorer. Beslut att teckna Djurhemsförbundets firma fattas
av styrelsen vid konstituerande sammanträde för ett år i sänder.
§ 7. Till Djurhemsförbundet kan anslutas djurhem som förbinder sig att följa Djurhemsförbundets riktlinjer. Djurhemsförbundets styrelse beslutar om anslutning respektive uteslutning.
En anslutningsavgift av 500 kronor inbetalas till Djurhemsförbundet.
Djurhem äger ej rätt att föra ekonomisk talan mot Djurhemsförbundet.
§ 8. Förslag till stadgeändringar skall vara utsända med kallelse och beslutas av representantskapet med 2/3 majoritet.
§ 9. Beslut rörande förbundets upphörande fattas av representantskapet efter det att frågan
offentliggjorts på kallelse. Beslut om upplösning skall fattas med 2/3 majoritet. Djurhemsförbundets styrelse beslutar om hur de befintliga tillgångarna, i samband med förbundets upplösning, skall fördelas ut till de anslutna djurhemmen.

Antagna 2015-03-11

 

Djurhem som vill bli/vara medlemmar i Djurhemsförbundet måste uppfylla våra standardkrav för att trygga djurens hälsa och djurhemmens anseende. 
Vi jobbar gemensamt för djurens bästa!

Styrelse & Organisation

  •  Djurhemmet ska ledas av styrelse och ha ett etablerat samarbete med länsstyrelsen, kommunen samt polismyndighet.

 Djurhemmet ska vidare ha en etablerad veterinärkontakt.

 Djurhemmet ska ha alla nödvändiga tillstånd som krävs enligt svensk lag för att driva verksamheten.
 Djurhemmet ska följa de riktlinjer som anges i Djurskyddslagen, Djurskyddsförordningen och de föreskrifter som utfärdats med stöd av dessa.

 Djurhemsförbundets representantskap och av styrelsen utsedda representanter ska i syfte att uppnå ett förtroendefullt samarbete ha en så kontinuerlig kontakt som möjligt med ”sitt” djurhem, och vid behov och önskemål besöka densamma

 

Utrymmen
 Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt (ur 4§ Djurskyddslag 1988:534).  

 Att ha ett djurhem i vanlig ”hemmiljö” är inte att rekommendera på grund av hygienbestämmelser och av praktiska skäl. Undantag för jourhem, där det vanligtvis rör sig omett fåtal djur och under kortare tidsperiod.

 Djurhemmet ska ha särskilda utrymmen för de djurarter som djurhemmet är avsett för. Boxarnaska vara utformade så att de minst uppfyller kraven i djurskyddsbestämmelserna. Läs mer om detta på Jordbruksverkets hemsida för information om angivna minimimått.


Exempel på förvaringsutrymme för katt.
 Förvaringsutrymmen för katter så ska det finnas en liggplats som är upphöjd från marken. Om katten vistas i en rastgård ska den antingen ha tillgång till ett inomhusutrymme i anslutning till
rastgården eller en koja som skyddar mot väder och vind.

 Rastgårdar samt andra utrymmen där katterna ständigt lever ska vara minst 6 kvadratmeter. Ytan ska vara minst 2 kvadratmeter per katt. Takhöjden ska vara minst 1,9 meter. Rastgårdar får gärna vara större men aldrig mindre än dessa mått. 

   Boxar för katter vid kattpensionat, avelsbox för katthona med ungar och annan tillfällig förvaring ska ha en yta på minst 1,5 kvadratmeter. Den minsta sidan ska vara minst 1,2 meter och takhöjden minst 1,9 meter.  

 Om flera katter vistas i boxen ska varje katt kunna röra sig på minst 0,7 kvadratmeter. Boxarna får gärna vara större men aldrig mindre än dessa mått. Hona med ungar räknas som två katter. Katter får inte förvaras i den här typen av box mer än tre månader.

 Burar: Katter får inte förvaras i burar annat än vid transporter och i samband med utställningar och tävlingar. Buren ska vara minst 0,5 meter lång, 0,3 meter bred och 0,35 meter hög.  

 Djurens normala behov ska tillfredställas. 

 Hög hygienisk standard ska eftersträvas.

 Boxar och övriga utrymmen ska vara så beskaffade att de lätt kan rengöras och desinficeras. Släta ytor ska eftersträvas, såsom slät plast, metall eller målade ytor. För desinfektionen skadesinfektionsmedel användas.

 Tillgång till kallt och varmt rinnande vatten samt avlopp ska finnas i lokalerna.

Skötsel
 Alla djur ska vid ankomsten inspekteras av djurhemmets personal. Vid tecken på ohälsa ska djuret snarast undersökas av veterinär.

 En journal för varje intaget djur på djurhemmet med uppgift om djurslag, kön, vikt, hälsostatus, historia, vidtagna åtgärder, uppgifter om använt medel vid medicinska behandlingar ska föras.

 Om en eventuell intressent finns av djuret det noteras både i djurets journal och vid/utanför djurets ”boplats” (bur/rum), så att inga missförstånd kan uppstå.

 Nyanlända djur ska hållas i karantänsavdelning och vara helt avskilda från övriga djur i djurhemmet. Vistelsens längd i karantän ska vara i minst 2 veckor. Om det redan finns djur i karantänsavdelningen ska det senast anlända djuret vara avgörande för alla övriga i fråga om beräkning av karantänsvistelsens längd.

 Alla djur ska snarast efter ankomst ges aktuella vaccinationer enligt gällande rekommendationer.
 Katt ska kastreras och id‐märkas före omplacering eller beroende på ålder snarast möjligt.

Riktlinjer för djurhem
 Boxarna i karantänsavdelningen ska desinficeras mellan varje djur. Sjuka djur ska behandlas efter veterinärs råd. Djurhemmen ska inte långtidsbehandla kroniskt sjuka djur.

 Inget djur bör stanna på djurhemmet längre än 3 månader. Djuret bör inom denna tid omplaceras.

 Hund ska rastas genom promenader minst 3 gånger per dygn, och med hänsyn till hundens ålder och behov.
 Katt ska om möjligt erbjudas utevistelse i rastgård. Rastgårdarna ska vara utformade enligt gällande regler och bestämmelser.

 Tillsyn ska ske minst 2 gånger per dygn.

 Omplacering av djur från djurhemmet ska regleras via ett skriftligt avtal mellan djurhemmet och den nya ägaren.

Uppdaterad 2015‐03‐29